torsdag 10 februari 2011

Stressade människor

Idag hade vi öppet hus på jobbet. Det började kl 16 vilket betyder att det fortfarande finns kvar ca 20 barn/avdelning (en avd = 2 klasser) som inte har blivit hämtade av sina föräldrar än. Samtidigt som man jobbar på fritids och ska ha koll på vilka som blir hämtade så ska man förbereda för det öppna huset.

Det blev ändå väldigt lyckat. Jag hade plockat fram vårt material och det som barnen skapat för att visa upp. Men skit i det, åter till förberedelserna. Mitt upp i röran, när alla håller på att förbereda som mest så säger ett barn "Sofia, alla är så stressade!" och när jag tänker efter nu i efterhand så tror jag inte ens att jag svarade henne! Stackarn... Jag bara hörde hennes mening sådär i farten.

En dag när jag gick hem från spårvagnen efter jobbet blev jag omgådd... eehh... inte omkörd. Utan han gick om mig. Vad heter det då? Jaja... Jag blev omgådd (haha) av en man. Så kom han till övergångsstället som visade röd gubbe. Bilarna kör snabbt på den vägen, så han stannade. Och jag hann såklart ikapp honom. Så stog vi där sida vid sida och jag undrar om han kände sig dum över att nyss ha gått om mig till ingen nytta.

I en lucka mellan ett par bilar går han mot röd gubbe till mitten av vägen. Det är en refug där, så där kan man stå. Men så kommer det bilar från höger, så han blir fast där i mitten av vägen. Och så blir det grönt. Jag börjar gå. Men han som står i mitten av vägen och är stressad koncentrerar sig på bilarna från höger så han ser inte den gröna gubben. Det är först när bilarna stannar som han ser att han kan gå. Och då har ju jag kommit ikapp honom igen.

Stressade människor gör så konstiga saker helt i onödan! Man tror att man kan skynda på, men det är till ingen nytta!

Nu undrar jag... När jag förberedde inför öppet hus, gick jag mot rött då? Gjorde jag sånadär dumma saker då, till ingen nytta? Glömde jag svara ett barn när jag blev tilltalad? Åh... Stressade människor gör så dumma saker! Åh vad dumma saker jag gör när jag är stressad!


Nu börjar vårt sportlov iallafall. Och jag ska inte stressa upp och sporta. Jag ska tagga ner. Och vi kommer ha det bästa fritidset någonsin! Åh vad roligt lov vi ska ha med barnen!

Kärlek,
Sofia

2 kommentarer:

mims sa...

Tänkvärt inlägg angående stress! Puss min kloka vän

Fia sa...

Puss o kram du fina!