ZzzzZZzz....

Jag har försovit mej! Rejält! Det är inte likt mej. Visst, jag brukar alltid vara ute i sista stund, ha sjukt bråttom och ibland även ramla in med andan i halsen precis i sista minuten. Och det är tillräckligt illa det! (Jag skäms, men är glad över att jag kan erkänna mitt felande) Men varje gång jag försover mig på riktigt, vilket inte är ofta alls - väldigt väldigt sällan faktiskt - så blir jag oerhört förvånad. "Hur kunde jag sova så???" tänker jag. "Det här brukar inte hända!" och det gör det inte heller. Men just då. Som idag. Så hände det. Och det mest otroliga är att det gjorde det igår med. Det har hänt 2 dagar i rad!!! hahaha... Det kan väl typ aldrig hända? Har det hänt dej eller vet du någon som det har hänt för?

Stort felande och sååå pinsamt! Jag är en vuxen människa med ett jobb. Jag har och tar ansvar. Jag ska inte göra såhär! Och visst - det händer. Det händer alla någon gång och det är okej. Men 2 dagar i rad?!?! haha... "Nej dra mej baklänges på en tallpinne" hade jag nog sagt om jag hade använt samma språk som min mamma. "Dra mej baklänges, det hände idag med! Trots att det hände igår!"

Båda dagarna redde ut sig iallafall! Det var ingen fara. Annan personal finns på plats. Igår vaknade jag 10 min innan jag skulle börja jobba, och ändå kom jag endast (endast - använder någon det ordet längre?) 20 min sent. Idag kom jag 40 min sent. Och då vaknade jag på klockslaget den tiden som jag skulle börja. Jag är snabb. Och det är jag stolt över. Och jag är lättad över att det är okej. Över att det ordnar sig. Att det finns annan personal på plats.

Tack världen för att det mesta löser sig.

Tack världen!

Fia